”Yoga.” Jag skrev in det i Google & fick upp en massa bilder. Och kanske är det jag som börjar bli trist o knarrig, men tyckte det mesta utstrålade ungefär detsamma som om jag hade googlat gymnastik eller fitness.

Visst betyder yoga ungefär ”komma i kontakt med gud”? Min erfarenhet av yoga är en kvällskurs via NBV på åttitalet. Vi höll till i en sal på ett äldreboende i den lilla dalastad där jag växte upp. ”Hatha yoga” var det. Och så vet jag det finns en riktning som kallas ”Gnana? yoga”, tänkandets yoga. Men det ska väl vara tankar av en viss kvalitet o med viss diciplin kan man tänka… ”Bhakti yoga”, att tjäna andra, hjälpsamhet.

I ett annat inlägg härom dan kläckte jag ur mig uttrycket ”Förundrans-yoga”. (Det var inte helt nytt, minns jag gick o grunnade på det i vintras också.) Det slår an nåt i mig. Förundran, och då menar jag inte bara, eller främst, en upprymd, storslagen känsla eller upplevelse. Men nåt annat. Eller nåt som också är nåt annat.

Strax ska jag hem titta på fredagsfinalen i Idol. ”Hänga löst”, så säger programledaren när det står mellan två deltagare på slutet. Att ”hänga löst” i förhållande till svaren på de stora frågorna. Det kommer faktiskt nära vad jag menar 🙂