Skip to content
EDIV
  • Hem
  • Andlighet & psykologi
  • Kontakt
  • Länkar
  • Diverse
  • Search Icon

EDIV

Andlighet, Samhälle & Psykologi | Leg Psykolog | Stockholm

Barndomens fasor

Barndomens fasor

2021-09-24 SH

Vad beror psykisk ohälsa på? Ibland hävdas att allt beror på barndomen, hur ens föräldrar misslyckats på ett eller annat (eller många) vis. Ligger säkert en del sanning i det. Men jag skulle vilja ta upp ett annat perspektiv.

Hur det i princip inte är möjligt att växa upp/uppfostra barn utan att det blir en massa fel. Lite impressionistiskt, och fullständigt ofullständigt, skulle jag vilja ta upp sådant, fritt ur minnet, som jag läst, som korrigerar den alltför idealiserade bild man kan ha.

Jag skulle vilja hävda att det är omöjligt att skydda barnen från en uppsjö av obehagligheter, som de inte är rustade att hantera eller kunna bearbeta (just för att de är barn).

Ända från start! Att födas är ju ett jäkla drama. Det finns psykologer (Frank) som menar att ett ”födelsetrauma” ligger till grund för allt möjligt svårt senare i livet. Och hur ska man skydda barnet från det? Ut måste man ju. Och sen? Förhoppningsvis följer en period av relativ harmoni och stillsam symbios med mamma. Men då har vi det här med ”det goda och det onda bröstet” (Klein) som, visst, man kan göra sig lustig över, men som det nog ligger ett korn av sanning i ändå. Tänk bara! Frustrationen över att inte få maten exakt när man vill. (Eller blöjan bytt, eller att temperaturen på omgivningen regleras exakt när det behövs.) Gråt och rädsla att vara övergiven.

Och sen blir man lite äldre. Kanske finns det syskon, yngre eller äldre, som också är där och stör sinnesron… Avund, alla nyanser. Hur sjutton ska föräldrar kunna skydda från det?

Och att föräldrarna inte bara är föräldrar, men också (i bästa fall) har en helt separat relation, där barnen inte har att göra. Hela det här med att komma på sina föräldrar i sovrummet, ”urscenen”, i verkligheten eller fantasin (Freud). Andra, som jag minns det (Laplanche), menar att det där är sånt som barnen fångar upp väldigt subtilt. Att t ex mamma verkar ha något, sin partner, som drar hennes uppmärksamhet bort från barnet, måste väl kunna upplevas som både hotfullt och obegripligt.

Till detta ska läggas alla möjliga andra känslor och överväldigande (just för att man är barn) intryck som man exponeras för. Föräldrars och äldre syskons hela register av känslor… ilska, oro, ouppmärksamhet, lust, rädsla… som det lilla barnet har små möjligheter att begripa.

Så, vi kommer nog – alla – ut ur barndomen som ganska tilltufsade individer. Och det är kanske nåt bra med det rentav? Världen är ju en rättså tilltufsande, utmanande plats att befinna sig på resten av livet. Så att ha behövt bli lite tjockhudad är kanske bra det? (Sen, så klart, finns det barn som får uppleva mycket mer än det normala eller i praktiken oundvikliga, men det är inte det jag ville försöka fånga här.)

Jag avslutar med det kända uttrycket (Winnicott) om hur ingen bör ha större ambitioner som förälder än att vara ”good enough”. Att så många är deprimerade, ångestfulla idag, och att försäljningen av antidepressiva mediciner slår alla rekord, är inget som man kan ge den tidigare generationen skulden för. Det är en massa andra faktorer som spelar in, snarare, tror jag.

Relaterade


1-Ditt & datt
psykoanalys

Post navigation

PREVIOUS
Deppigt om Deepak Chopra
NEXT
Nyandlighet på villovägar?
Comments are closed.
  • EnglishEnglish
  • SvenskaSvenska

Senaste inläggen i ”Diverse”

  • Ateistisk andlighet?
    Ville skriva ned några tankar om ”andlighet”… Vad jag tänker på med det? Vad lockar? Egentligen är jag nog inte så fasligt intresserad av ämnet i stort. Eller det jättelika ämnet […]
  • En hälsosam gudstro?
    Mastigt ämne, som man kanske inte ens borde rota i. Ett mysterium man borde låta vara? Det hamnar så lätt i ett emotionellt ställningskrig mellan för eller emot, också. Men, ändå! Jag ville försöka […]
  • Leva livet
    ”Acceptansen eller intresset för sådant som reinkarnation, varsel, telepati, kommunikation med avlidna anhöriga, mm, är stor. Medan flera av de föreställningar och fenomenen som adresseras i […]
  • Freud och ateismen
    En känga till Freud. Tänkvärt. Själv har jag stor respekt för Sigmund Freud, hans tankar om när religion kan vara problematisk, men tycker han Jones har intressant poäng. […]
  • Nyandlig förvirring
    Hur kommer det sig att så många ”nyandligt” intresserade hamnar fel & på tvärs med konsensus i fanimig alla brännande frågor? 😳 Först var det klimatet. Trump… Sen kom Covid. Nu […]
  • Stå på rätt sida om historien?
    Vad innebär det egentligen att ”stå på fel sida om historien”? Och hur ser det ut när man gör det? Är det Vänsterpartiet som inte vill gå med på att skicka vapen till Ukraina? Är det […]
  • Konfliktualiteter
    Suttit och funderat på en sak. Är väl pga sånt jag läser också. Hur schysst, etiskt är det att på håll diagnostisera t ex presidenter? Och till vilken nytta gör man det isåfall? Försök görs så klart […]

Populärt i ”Diverse”

  • Ateistisk andlighet?
  • En hälsosam gudstro?
  • Leva livet
  • Freud och ateismen
  • Nyandlig förvirring
  • Stå på rätt sida om historien?
  • Konfliktualiteter

Kategorier i ”Diverse”

  • 1-Ditt & datt (293)
  • 3-Verkstad (1)
  • 5-En studie om nyandlighet/new age (57)
  • 6-Överblivet från studie (207)
  • 8-Gamla grejer (10)
  • 9-Min resa (6)

Etiketter i ”Diverse”

akademiskt alternativterapi andlig utveckling avhoppare buddhism Carl Gustav Jung Clas Svahn djurrätt döden filmtips forskning Förundran Gud gudsbild guru gurus humor James W Fowler Jules Evans konspirationsteorier Martinus kosmologi Martinus Thomsen mindfulness modell new age nyandlighet Olav Hammer Pehr Granqvist personlig utveckling Psychology of religion psykiatri psykoanalys psykoterapi reinkarnation religionspsykologi Rudolf Steiner sekter Sigmund Freud statistik tidsanda TV uppsats utvecklingspsykologi Vaccin västerländsk esoterik

Dela:

Bearbetar …
Klart! Du är med på listan.
Hoppsan! Det var ett fel och vi kunde inte bearbeta din prenumeration. Ladda om sidan och försök igen.
stefan.hellsten@edivpsych.com
+46 (0)76-190 63 63
Kyndelsmässogränd 5, NB
Hägersten, Stockholm
Sweden
© 2022   All Rights Reserved.